Positionsbestämning
Introduktion
Det finns flera olika sätt med vilka man kan bestämma sin position.
Det vanligaste sättet idag är med hjälp av en GPS vilken levererar positionen som Longitud och Latitud.
Ett annat sätt att ta reda på sin position är att uppskatta den genom att man ser sig omkring i omgivningen och jämför med sjökortet. Kanske genom att, där vattendjupet och andra omständigheter tillåter ”kära” alltså köra nära en känd udde eller sjömärke vilket då medför en relativt säker positionsbestämning.
Olika positionsbestämningar, har naturligtvis olika precision och lämpar sig olika bra beroende på vilken situationen är. Båtens storlek, fart och omgivande omständigheter, exempelvis förekomsten av grynnor och andra hinder spelar stor roll vid val av metod.
Man kan även genom enklare konstruktioner i sjökortet, vilka vi här redogör för, fastsälla vårt läge.
Krysspejling
Genom att ta bäringarna till två olika objekt och sedan rita in dem i sjökortet kan man bestämma sin position.
Det kanske lättaste sättet att förstå krysspejlingen är att tänka sig att man ligger still med sin båt någonstans på en öppen fjärd och att man där vill veta sitt exakta läge. Man väljer två oss föremål på lagom avstånd. Exempelvis en fyr och ett Kl vilka man både ser i sjökortet och i verkligheten.
Vi pejlar först fyren, och läser av bäringen dit till B 090 grader. Och i direkt följd pejlar vi sedan Kl till vilken vi läser av bäringen B 000 grader, d v s rakt norrut. Därefter ritar vi in de båda bäringarna i sjökortet. Det enda vi vet efter att ha ritat in den första bäringen är att vi befinner någonstans på det strecket.
Dvs. Att vi inte befinner oss söder eller norr om strecket. Men vi vet inget om hur nära fyren, vi befinner oss. Därför får vi fortsätta med att rita in bäringen till KL.
När vi även har ritat in den andra bäringen i sjökortet får vi en skärningspunkt mellan de två bäringarna och detta är vår position
Den positionen är ju den enda platsen som vi kan befinna oss på, när vi samtidigt som vi pejlar fyren i B 090 grader kan pejla KL i B 000. Hade vi befunnit oss någon annanstans hade ju antingen den ena,
eller båda bäringarna till objekten ändrat sig.
Exempel i sjökortet
En bäring är kompasskursen mot det objekt man pejlar. Man ritar därför ut en bäring i sjökortet på precis samma sätt som man ritar ut en kurs.
I exemplet befinner vi oss någonstans ute på Jungfrufjärden och har valt två lämpliga pejlobjekt. Först pejlar vi fyren Piltholmsknall i B 291 grader och direkt därefter pejlar vi Kl på Ornöhuvud i B 210 grader.
För att förstå åt vilket ”håll” vi ska rita in bäringarna i sjökortet ska vi hålla kompassrosen i minnet och vi kan tänka, att när vi tittar i B 291 ser vi rakt på Fyren Piltholmsknall och samtidigt när vi tittar i B 210 så ser vi rakt på Ornöhuvuds Kl.
Där de båda bäringarna skär varandra befinner vi oss, i exemplet befinner vi oss i punkten A.
För att minimera felen i krysspejlingen måste man vara noggrann och se till att de båda bäringarna tas i tät följd av varandra. Krysspejlingen lämpar sig bäst vid låga farter och är ett utmärkt sätt att dubbelkolla GPS positionen.
Det är lämpligt att använda principen för krysspejling när man ligger för ankar i en naturvik och vill kontrollera att man inte draggar. Oftast använder man då två eller flera riktningar till olika föremål, och kan på så vis lätt syfta och avgöra om de ändrats. (Ankarpejl)
Dubbla vinkeln m.fl.
Notera att när man använder dubbla vinkeln är det just vinklar, alltså riktningar utifrån båten man använder och inte bäringar.
Dubbla vinkeln är en enkel och bra metod att använda för att bestämma avståndet till land eller ett till ett sjömärke vid passage av detta.
När man bedömer att riktningen till sjömärket är ex. bb 45 nollar man loggen, d.vs. man börjar mäta den strecka man färdas. När man sedan har åkt så långt att sjömärket kommit till bb tvärs dvs. riktning bb 90 har man dubblat vinkeln, från bb 45 till bb 90 och man läser då av den åkta distansen på loggen.
Det avstånd man läser av på loggen ex. 0,7 M är också avståndet in till sjömärket. Principen bygger på att två sidor av en likbent triangel är lika långa.
Och eftersom man precis har mätt den ena sidan av triangeln med hjälp av loggen så vet man också avståndet in till land är 0,7 M.
När man dubblar vinkeln får man en likbent triangel, vinklarna kan lika gärna vara bb 30 till bb 60, eller någon annan vinkelfördubbling. Valet av vinklarna 45 och 90 är för att de är relativt enkla att uppskatta.
