Död räkning
Så fungerar död räkning
Död räkning kallas det förfarande då man från en känd utgångsposition, i sjökortet ritar in de kurser och distanser man färdas och håller på så vis reda på sin position.
Man behöver alltså veta vilken kurs man styr med hjälp av en kompass och hur långt man har åkt vilket man använder loggen till att mäta.
För att förstå hur död räkning fungerar kan vi tänka oss en u-båt som dyker vid en känd utgångsposition och sedan navigerar genom att i sjökortet rita ut de kurser och distanser den har färdats. U-båten måste då förlita sig på död räkning för att hålla reda på sin position.
I övningsuppgifter
Principen för dödräkning lämpar sig väl som ett teoretiskt sätt att i olika övningsuppgifter navigera runt i sjökortet, i övningsuppgiften ges då samtliga kurser och distanser från en känd utgångsposition. Och sedan navigerar man dem en efter en genom att rita in dem i sjökortet.
Dödräkning kräver såväl i teorin som i praktiken stor noggrannhet och desto fler kurser och distanser desto större kommer det slutliga felet att bli. För varje kurs och distans som ritas in i sjökortet med ett fel betyder det att nästa kursben och distans kommer att börja från fel position och på så vis växer flera småfel till ett stort fel i slutet.
I exemplet kommer vi från vår kända position vid punkten A att färdas på följande sätt,
Först K 260 i 1,2 M
Sedan K 303 i 0,6 M
Därefter K 063 i 0,8 M
Följt av K 090 i 1,5 M
Och slutligen K 228 i 0,7 M
Vi börjar med att placera transportören på närmaste meridian, och vrider där in den första kursen 260 grader. Därefter parallellförflyttar vi transportören till vår kända utgångsposition i exemplet punkten A.
Vi ritar in den första kursen i sjökortet. Och med passaren mäter vi i latitudskalan sedan ut den givna distansen 1,2 nautisk mil. Och lägger därefter ut den längs med vår kurslinje.
Nästa kurs är 303 grader.
Återigen lägger vi transportören på närmaste meridian och vrider där in rätt kurs. Därefter transporterar vi den till vår senast utlagda position. När kursen är utlagd mäter vi ut dess givna distans 0,6 M.
Vår tredje kurs är 063 grader. Vi ritar in den i sjökortet och lägger ut dess distans 0,8 M.
Därefter styr vi kurs 090 grader. Vi ritar in den i sjökortet och mäter sedan ut distansen, 1,5 M.
Den femte och sista kursen är 228.
Vi vrider in kursen på transportören och transporterar den till den senaste positionen. Där ritar vi in den i sjökortet. Det sista kursbenets längd är 0,7 M mäts och läggs ut med passaren.
När vi lagt ut de fem kurserna och distanserna i sjökortet ser vi att vi är tillbaka på utgångspositionen. Att vi kommer tillbaka till vår utgångsposition har valts för att visa principen, i verkligheten behöver det absolut inte vara så, bara för att man använder död räkning.
Död räkning i praktiken
I praktiken behöver man inte i förväg veta alla kurser och distanser som man ska färdas. Det viktiga är att man håller noggrann koll på kompassen för att se vilken kurs man styr och loggen för att se hur långt man åkt. Gör vi det och ritar in dem i sjökortet, kan vi räkna ut vår position.
Vid varje gir, alltså vid varje kursändring är det viktigt att nolla loggen för att kunna mäta längden även på nästa kursben.
För att ha en så bra dödräkningsposition som möjligt bör man ta hänsyn till en rad olika felkällor exempelvis deviation och missvisning. Men även ström, avdrift och en okoncentrerad rorgängare kommer att spela stor roll.
Med dagens moderna navigationshjälpmedel och då framförallt GPS har man blivit lite bortskämd, eftersom man varje gång man får en säker GPS position kan börja om sin döda räkning.
Inte desto mindre finns det flera tillfällen då man har stor nytta av död räkning, det kanske bästa exemplet är när man färdas på lite större och öppnare vatten.
Ett lämplig intervall att under en sådan färd rita in dödräkningsläget i sjökortet kan vara en gång varje halvtimme. På så vis är man garanterad att vid ett eventuellt haveri aldrig behöva ha en äldre position än 30 min att förlita sig på.
Den position som vi kommer fram till genom död räkning kan med fördel kompletteras med en GPS position som även den ritas in vid varje tillfälle. På så vis får man två positioner att jämföra med varandra.
Om dödräkningspositionen skiljer sig från GPS Positionen kan man spekulera i vad som är orsaken, är det rorgängaren eller avdriften eller kanske har det varit strömt i området? Död räkning är en utmärkt kontrollmetod att använda sig av som back up.
Avdrift och ström
Om man vet hur mycket ström eller avdrift kommer att påverka kursen kan man lätt ta hänsyn till detta. Vi gör det genom att ”hålla upp” mot strömmen eller avdriften med lika många grader som den sätter.
Om man exempelvis vid kurssättning vill motverka en nordlig vind som ger tre graders avdrift, ska man hålla kompassrosen i minnet, för att avgöra om man ska lägga till eller dra ifrån från sin mätta kurs i sjökortet.
Vill man styra rakt ostlig kurs dvs. 090 grader, ska man hålla upp tre grader. Vi ser då att vi ska styra kurs 087 för att motverka avdriften.
Om vi i stället ska kompensera för samma nordliga vind, när vi styr rakt västlig kurs, dvs 270 grader, ska vi i stället lägga till tre grader, och styra kurs 273 på kompassen.
