Karta på sjön Introduktion Kartor för navigation på sjön kallas sjökort När man tittar i sjökortet ser man ett myller av information. Grundläggande är att gult är land och att vitt tillsammans med de två olika nyanserna av blått utgör vatten. Upplysningstext Vi börjar med att titta längs sjökortets kant,. Där där finner vi sjökortets upplysningstext. Exempelvis finner vi sjökortets nr samt t.ex. 616 DALARÖ – NYNÄSHAMN I kanten utav av sjökortet så ser vi också dess skala skalan ex. 1:50 000 Vi kan också läsa beteckningen WGS-84 (World Geodetic System) vilken anger sjökortets geodetiska datum Vidare finns också att läsa vilken projektion sjökortet är gjort i i ex. Gauss projektion. Vi får också information om när sjökortet senast rättades ta bort ”till” innan tryck. Djupangivelser, Djupet i ett sjökort kan anges på lite olika sätt beroende på vilket syfte angivelsen är tänkt att tjäna. Vi börjar med att titta på de så kallade djupkurvorna. Djupkurvorna förekommer som heldragna svarta streck i sjökortet. Vi börjar inne vid land och finner som första heldragna streck tremeterskurvan. Det område som ligger innanför tremeterskurvan är blått) och vattendjupet är mellan 0-3 m. Det innebär att det kan vara 0 m djupt lika väl som 3 m djupt. Nästa djupkurva kallas sexmeterskurvan och området mellan denna och tremeterskurvan är ljusare. Djupet inom det ljusblå området, innanför sexmeterskurvan, är mellan 3-6 m. Det innebär att det lika väl som det kan vara 6m 6 m djupt kan vara 3m 3 m djupt. Det innebär att det kan vara 3 m djupt likaväl som det kan vara 6 m djupt. Det är vanligt med oupptäckta grund innanför både tremeters- och sexmeterskurvan. Det är med det som bakgrund mycket viktigt att vara försiktig vid färd inom dessa områden. Utanför 3 m och 6 m kurvan förekommer djupkurvorna 10, 15, 20, 30, 40, 50, 70, 100 och 200m Andra vanligt förekommande varianter av djupangivelser är, Kursiverad angivelse ex. 21 De kursiverade djupangivelserna anger djupet på den plats där de står. Ej kursiverad angivelse ex. 81 Angivelser i ej kursiverad stil anger det minsta djupet på intilliggande uppgrundning. Den nedsänkta ettan anger del av meter. I exemplet är det minsta djupet således ”åtta komma en meter.” Angivelse inom parantes ex.(14) anger minsta farbara djup i intilliggande trångt sund. Flik: Sjömätning Sjöfartsverket är ansvarigt för de svenska sjömätningarna, och följer en upprättad långsiktig sjömätningsplan. Sjömätningsplanen styr vad som ska sjömätas och när. Behovet från yrkessjöfarten spelar stor roll för Sjöfartsverket och deras prioriteringar. Sjömätningarna utförs med modern utrustning bestående av bland annat ekolod och sonar. Vid noggrann bestämning av minsta farbara djup kan detta kontrolleras genom mekanisk avkänning av botten, kallad ramning. De senaste årens intensiva teknikutveckling har utvecklat sjömätningen. För positionsbestämning under sjömätningarna används GPS (Global Positioning System). Tekniken medför en avsevärd förbättring av noggrannheten i positioneringen. Genom att digitalisera analoga sjökort med ambitionen att hela processen (från sjömätning till det färdiga sjökortet) ska digitaliseras är målsättningen att höja kvalitén på sjökortsprodukterna och därmed också höja säkerheten till sjöss. Den digitaliserade processen medger bearbetning av mellan 20-200 djupuppgifter per kvadratmeter mätt botten. När man vistas på sjön måste man hela tiden kalkylera med en viss felmarginal vad avser djupangivelsernas tillförlitlighet. Många av de djupangivelser som vi navigerar efter i våra mest välbesökta fritidsbåtsområden kommer från sjömätningar utförda under senare delen av 1800-talet Som komplement till en djupangivelse kan anges en tilläggssymbol ex. SD (djupangivelse tvivelaktig, Sounding Douptful)
