Radar och autopilot Radar Radar är ett bra hjälpmedel vid navigering i skärgården, den kan även hjälpa navigatören att undvika kollision med andra fartyg. Det krävs träning och utbildning för att man skall kunna använda radarn på ett bra och säkert sätt, och det är inget som krävs av en normal fritidsskeppare. En radar består av två enheter, en antenn som sänder iväg och tar emot elektromagnetiska pulser, och en skärm nere i båten som presenterar resultatet. Pulserna skickas iväg från radarn och studsar mot föremål i verkligheten, exempelvis land, andra båtar, sjömärken eller till och med fåglar. De ekon som kommer tillbaka till antennen presenteras på skärmen nere i båten och måste där tolkas på rätt sätt för att man skall förstå vad det är man ser. Radarn visar endast de närmaste konturerna av de öar man har runt sig Den visar stora fartyg som större ekon än små båtar. Fåglar kan upptäckas som sträck på radarskärmen. Även vågor och regn presenteras på skärmen, det gör att andra små ekon, exempelvis kanotister kan bli svåra att upptäcka. Man kan, med hjälp av elektroniska inställningar, sålla bort ekon från vågor och regn. Men det innebär att även andra mindre ekon inte heller kommer att visas. Fördelarna med radarn är att man kan navigera på ett säkert sätt även om sikten är dålig på grund av dimma eller mörker. Ytterligare en fördel är att man kan upptäcka föremål på stora avstånd och man kan ställa in kollisionsvarningsalarm som talar om när det finns risk för kollision med andra fartyg. I radarn finns två funktioner som kan var värda att känna till. De kallas för VRM, variable range marker, och EBL, electric bearing line. Med hjälp av VRM kan man lägga ut en cirkel på ett bestämt avstånd runt båten. Man kanske vet att man inte får komma närmare land än ex 0,1 nautiska mil innan man girar. Då kan man lägga ut sin VRM på det avståndet, vilket underlättar radarnavigeringen eftersom man på ett tydligare sätt ser när det är dags att gira. Med hjälp av EBL kan man lägga ut bäringar till olika föremål, de syns då på radarskärmen som sträck ut från båten. Det gör att man på ett bra sätt kan positionsbestämma sig i förhållande till exempelvis två fyrar. Man kan även lägga ut sin EBL på ett bestämt avstånd från båten, parallellt med den kurs man styr. På så vis kan man undvika att komma för nära land eller ex. ett kummel som man ser tydligt på radarskärmen. Radarn är ett mycket bra hjälpmedel vid navigering i skärgården, men det krävs att den som använder den har utbildning och erfarenhet för att kunna tolka och förstå bilden på rätt sätt. Gör man inte det, och använder radarn i tron att man kan se och kan upptäcka allt, utgör man istället en risk för både sig själv och andra i skärgården. Autopilot Autopiloten kan hjälpa den som inte hela tiden vill stå och hålla i rodret eller ratten under längre förflyttningar till sjöss. Autopiloter finns i varierande prisklasser och med varierande kvalitéer, men några saker gäller generellt. Autopiloten kan kopplas till en kompass, eller så har den en kompass inbyggd. Med hjälp av kurserna från kompassen och de inställningar man gör kan autopiloten klara av att styra båten på en bestämd rak kurs om det inte är för mycket vind eller för höga vågor. En mer avancerad autopilot kan även kopplas till en GPS med en inlagd WP-lista. Då kan den automatiskt följa de kurser som anges från GPS:en. Autopiloten skall absolut inte användas i skärgården där det är trångt och där många andra båtar finns i närheten. Använd den istället på öppet hav, då kravet på att snabbt kunna gira undan inte är lika stort. En autopilot skall alltid kontrolleras kontinuerligt så att inte elektriska eller mekaniska fel gör att den oupptäckt börjar styra båten i en oönskad riktning eller mot en farlig situation.
